LB°24 Medverkande

Daniel de Paula

Foto: Hans-Olof Utsi

Daniel de Paula (f. 1987, brasilianare) reflekterar över produktionen av rum som reproduktionen av dominanta abstrakta ideologier.

Genom ett förhållningssätt som inte begränsas till det konstnärliga området inkluderar de Paulas praktik mänsklig och fysisk geografi utifrån en vilja av att förstå komplexa sociala, politiska, ekonomiska och historiska krafter som finns dolda i den materiella verklighet vi omges av.

Visas i det offentliga rummet i Kiruna

combustion / production, 2024
förhandling; en permanent installerad gatsten i metall, placerad i Kirunas nya stadskärna, skapad av sammanfogade metaller från tre specifika källor: LKABs järnmalmsgruva, Mariakapellets krematorium och stadshusets klocktorn.

Nyproduktion i samverkan med Luleåbiennalen 2024.

combustion / production är ett platsspecifikt verk utvecklat för Kiruna, bestående av en gatsten i metall som gjutits av tre olika metaller och som permanent installerats i stadens nya centrum. En av metallerna härrör från järnmalmsgruvan i Kiruna som drivs av gruvbolaget LKAB. En annan kommer ursprungligen från en av timvisarna på stadshusets ikoniska klocktorn. Och den tredje utgörs av metalliska restmaterial från kremerandet av avlidna kroppar i Svenska krematorier, vilka insamlas av företag som återinför dem i marknadscirkulation genom återbruk.

Järnmalmsutvinning står som centralt för Kiruna, då staden kringgärdar en av världens största underjordiska järnmalmsgruvor. Sedan gruvar grundades under det sena 1800-talet har den fungerat som en drivkraft bakom Kirunas utveckling, infrastruktur, sysselsättning och gemensamma aktiviteter. Ihärdig utvinning har dock orsakat marksättningar, vilket lett till att byggnader sakta sjunkit. Detta har lett Kiruna till ett av världens mest ambitiösa urbana förflyttningsprojekt, där hela staden flyttas 3 kilometer österut. Vissa byggnader transporteras i sin helhet till nya områden, medan andra rivs och byggs på nytt.

Stadsförflyttningen har inte bara inneburit en teknisk och planeringsmässig utmaning, utan även utmaningar i relation till bevarandet av immateriella kvaliteter, identiteter och gemenskapsband. Ett viktigt element som förflyttats från den gamla till den nya stadskärnan är Kirunas ikoniska klocktorn, som ursprungligen stod placerat ovanpå det första stadshuset, öppnat 1963. Medan stadshuset i sig demolerades så bevarades klocktornet, formgivet av skulptören Bror Marklund, och installerades på nytt intill Kirunas nya stadshus i det nya centrumet som ännu stod under uppbyggnad. Klocktornet, en symbol för Kirunas identitet, fortsätter att kommunicera ut allmän tid som ett element vilket knyter samman det gamla centrumet till det nya, stadens nutid med dess förflutna.

Den urbana förflyttningen har även givit upphov till etiska utmaningar. En av de mest känsliga fallen är Mariakapellet, med tillhörande kolumbarium, krematorium och minneslund där omkring 5 000 mänskliga kvarlevor vilar – nästan lika många som de levande människor som påverkas av stadsomvandlingen. Efter kremering samlas metalliska objekt som tandfyllningar och ledimplantat in av särskilda företag som återvinner och återbrukar dessa för diverse ändamål, inklusive produktionen av nya produkter eller genom att inkorporera dem i industriella processer. I Sverige går all vinst från återvinningen av dessa metaller till Allmänna arvsfonden, vilken finansierar välfärdsprojekt, sjukvård, forskning och kulturprojekt.

combustion / production kombinerar dessa distinkta metaller till en gatsten som efterliknar de många andra på vägen. Verkets anonymitet i det offentliga rummet är en kontrast gentemot materialens ambitiösa berättelser och de processer de representerar. Verket kondenserar flera olika skalor av tid, från den tusenåriga geologiska process bakom formeringen av järnmalm, resursextraktionens snabba takt, den cykliska rytmen av gemensam tid representerad av klocktornet, och slutligen, spannet av ett mänskligt liv. I en kontext där utvinningsprocesser överskridit geologisk tid och jordens gränser, överskridit takten hos stadens utveckling och uttömt mänskliga kroppar både inom loppet av och bortom deras livstider – även i döden utvinns värdefulla metaller från dem – så pekar detta verk mot en sammanflätning av mänskliga och i naturen förekommande processer, samt cykeln av liv, död och möjlig återfödelse i och bortom Kiruna. Den subtila närvaron av gatstenen i Kirunas nybyggda offentliga rum pekar mot den ständiga närvaron av sådana vida, abstrakta ideologier och processer som är omöjliga att separera från den fysiska beskaffenheten hos våra byggda miljöer, vilka formar våra dagliga liv.

combustion / production visas som en del av Luleåbiennalen 2024 och är en del av projektet I Händelsernas Centrum, som skapar konstupplevelser som bidrar med konkreta exempel på hur kultur och konst påverkar våra livsmiljöer, upplevelser av platser och vårt mående i pågående och nära förestående förändringar. I Händelsernas Centrum medfinansieras av Europeiska unionen och genomförs med stöd av Jordbruksverket, Leader Tornedalen, LKAB och Kiruna kommun.

Visas på Konsthallen Kulturens Hus, Luleå

form, 2017 – pågående
Förhandling, provborrningskärnor från geotekniska undersökningar utförda i Norrbotten för bedömning av mineralfyndigheter, byggställning, omplacering av konsthallens kontorsmöbler, anställda på Konsthallen Kulturens Hus i Luleå, delar av SEA-ME-WE3 telekommunikationskabel.

Byggställningen i konsthallen är ett verk av Daniel de Paula med namnet form som skapar ett tillfälligt arbetsplatsutrymme för verksamhetens personalmöten och publika aktiviteter. Utställningsrummet omvandlas till en fungerande arbetsplats och förflyttar institutionella samtal och beslutsfattande till ett publikt sammanhang.

Konstnären har lagt till cylinderformade mineraler till delarna som vanligtvis ingår i en byggställning. Provborrningskärnorna består av berglager som sedimenterats under årtusenden och innehåller information om mineralsammansättning och geologiska processer. Mineralerna i utställningen har utvunnits från mark i regionen genom borrningar med syfte att bedöma genomförbarhet och lönsamhet för framtida kopparbrytning i regionen.

Koppar är avgörande för dagens samhälle eftersom det krävs till många elektriska komponenter, förnybar energiteknik och är även en komponent i datakablar som är viktiga infrastrukturdelar i vår tillvaro idag. Verket form innehåller delar av världens längsta telekommunikationskabel – den 39,000 kilometer långa SEA-ME-WE3-kabeln, som länkar samman norra Tyskland med Australien och Japan. Kablar som denna har en avgörande inverkan på Norrbotten, då regionen är en populär plats för datacentraler att etablera sig. Norrbottens kalla klimat och konstnadseffektiva, förnybara energikällor har gjort regionen till en attraktiv destination för företag som till exempel Facebook, som redan har etablerat sig i regionen.

Provborrningskärnorna och datakablarna är informationsbärare. Provborrningskärnorna förmedlar information om jordens geologiska historia, medan datakablarna sprider global information. Båda öppnar upp för möjliga alternativ för resursutvinning – från mineraler till data. Förflyttningen av konsthallens personal till utställningen och deras samvaro med de olika delarna av verket form bjuder in till reflektion kring relationer mellan påtagliga och immateriella processer, mellan geologiska processer som sträcker sig över årtusenden, det globala dataflödet optimerat på några sekunder och den mänskliga livscykeln uppbruten genom dagligt arbete.

abstract time, 2019 – pågående
Armbandsur som går motsols och som tillhört en död arbetare, sedlar motsvarande minimilönen för en gruvarbetare i Sverige.

PRODUCTION OF VALUE / EXTRACTION OF RESOURCES (från serien anti-epifania), 2024
Förhandling, liquitex akryl och likdoft för träning av likhundar som används av akutpersonal för att hitta kroppar efter infrastrukturkatastrofer.

I relation till verket form som förenar en byggställning, borrkärnsprovor, datakablar och institutionellt arbete, visas Daniel de Paulas verk abstract time och väggmålningen PRODUCTION OF VALUE / EXTRACTION OF RESOURCES.

abstract-time består av ett armbandsur som har tillhört en avliden gruvarbetare. Rörelsen i klockvisarna går motsols samtidigt som klockarmbandet innehåller pengar till ett värde av en minimilön för en arbetad månad för en gruvarbetare i regionen.

Väggmålningen presenterar ett samband mellan begreppen individ, institution och infrastruktur. Här skapar de målade orden och deras skuggor meningsmotsättningar. Färgen som använts har fyllts av doften från avlidna kroppar som vanligtvis används i träningen av likhundar som ska kunna lukta sig till lik där infrastrukturella katastrofer skett. Doften är möjlig för vissa djur att upptäcka men omöjligt för människor att känna lukten från.

Dessa två verk breddar konstnärens reflektioner kring förbindelsen mellan tid och arbete. Tid som sträcker sig från ett mänskligt livsspann till geologiska perioder och arbete i form av individuell sysselsättning och större kapitalistiska strukturer. Tid och arbete kopplas till institutionella och enskilda insatser i mer omfattande processer som bidrar till att forma världen genom utvinning och återanvändning av resurser. Verken är också sammanlänkade med det nya permanenta verket combustion / production som konstnären skapat för Kirunas stadsrum. Till verket har konstnären smält samman tre metaller, varav den första metallen kommer från järnmalmsgruvan i Kiruna, som drivs av gruvbolaget LKAB, som ägs av den svenska staten, och är Sveriges största järnmalmsgruva. Den andra metallen kommer från en av de gamla klockvisarna från det första stadshusets klocktorn. Den tredje metallen består av återvunnet material från förbränningsugnar i svenska krematorier, som ett företag har återvunnit och åter-introducerat på den svenska marknaden, där vinsterna går till det svenska pensionssystemet. De tre metallerna har smälts samman och formgjutits till gatusten som kommer att bli en del av Kirunas offentliga stadsrum när verket installeras under slutet av Luleåbiennalen 2024.

Daniel de Paula har en konstnärlig kandidatexamen från Fundação Armando Alvares Penteado i São Paulo och har därutöver studerat astrofysik och kulturgeografi. Daniel de Paula har haft separatutställningar på Galeria Jaqueline Martins, BR (2023), LABOR Gallery, MX (2023), Galleria Francesca Minini, IT (2020), Kunsthal Gent, BE (2019) och har varit del i grupputställningar på Biennale de Lyon, FR, São Paulo Bienal, BR, The Renaissance Society och Padiglione d’Arte Contemporanea, IT.

Med stöd av

Europeiska Unionen
Jordbruksverket
Leader Tornedalen
Mondriaan Fund
JIAB Ställningsmontage
SSAB
Oceanic Environmental Cables GmHb